Naturskydd
Bra sätt att visa hänsyn på:
· Värna om djur- och fågelliv genom att vara extra försiktig under vår och försommar.
· Bryt inte grenar från träd och buskar.
· Respektera andra människors anspråk på ostördhet och avkoppling.
· Elda inte om det finns risk för brand eller skada på berghällar, mark eller växtlighet.
· Ta med dina sopor hem eller kasta dem i sopmajor - släng inte avfall vattnet.
· Om det inte finns tillgång till toalett, gräv ner latrinet ordentligt.
· Mellan den 1 mars och den 20 augusti måste alla hundar hållas kopplade.
· Åk inte vattenskidor eller skoter i närheten av badplatser eller andra båtar.
· Rapportera om oljeutsläpp, drivtimmer eller andra risker för miljö och sjöfarande.
Ren båtbotten
Beväxning på fartygsskrov är sedan länge ett känt problem bland båtägare. Fastsittande alger, havstulpaner och musslor ökar skrovets friktion genom vattnet vilket medför sämre manöverbarhet och fartegenskaper samt en högre bränsleförbrukning. Många traditionella bottenfärger skyddar mot påväxt med hjälp av gifter (biocider) som läcker ut i vattnet. Främst är det koppar och irgarol som har använts i färgerna. Biocider klassificeras som bekämpningsmedel och ska godkännas av Kemikalieinspektionen. För ytterligare information om biocider hänvisas till Kemikalieinspektionen.
Godkända bottenfärger
För fritidsbåtar som huvudsakligen används på västkusten finns ett antal godkända färger med koppar eller organiska biocider. För ostkustens del finns en enda godkänd färg med ett kemiskt verksamt ämne. I båda dessa områden får de godkända färgerna bara användas på båtar med en vikt över 200 kg. På Kemikalieinspektionens hemsida finns en lista över godkända bottenfärger för fritidsbåtar som motverkar påväxt på kemisk väg. Där finns också information om verksamma ämnen som används i antifouling produkter, såsom koppar och irgarol.
Förebyggande säkerhet
Skrov
En välskött båt är oftast en säker båt. Under uppläggningssäsongen kan du lätt kontrollera skrovet. Undersök om det finns sprickor eller andra skador på skrov, köl och roder. Var extra noga vid skrovet i kölens bakkant, för där uppstår lätt sprickor vid grundstötning.
Hål
Din båt har ett antal genomföringar, vattenintag och avlopp. Det är viktigt att du regelbundet kontrollerar både ventilen och själva genomföringen i skrovet. Ventilen ska sitta ordentligt fast och skrovet ska vara utan sprickbildning i anslutning till genomföringen. Glöm inte att öppna alla genomföringar när båten står på land under vintern.
Motor
För en motorbåt är naturligtvis motorn en mycket väsentlig del för säkerheten. Motorhaverier är en ofta förekommande orsak till sjöräddningsinsatser vad det gäller fritidsbåtar. Det är viktigt att regelbundet kontrollera bränsleslangar och anslutningar, ventilation av motorrummet, eventuellt läckage kring bränslepumpar och filter. Bränsletanken ska rengöras regelbundet.
Roder
När det gäller segelbåtar är roderhaverier inte ovanliga. Kontrollera så att det inte finns glapp i lager och infästningar, roderbladet ska vara utan sprickor och de-lamineringar. Har du rattstyrning ska du vara noga med att kontrollera så att styrvajern inte har några skador.
Elsystem
Dagens båtar blir alltmer beroende av elström, då en större del av navigationsutrustningen är beroende av el. Självklart ska du ha extra säkringar och glödlampor ombord.
Gasol
Gasolflaskan ska förvaras stående i ett slutet utrymme som är dränerat ut i det fria. Kontrollera kopparrör och slangar som ska vara orange SIS-märkta. Läckindikatorer placeras i det dränerade utrymmet nära gasolflaskan.
Lanternor Alla båtar och fartyg under gång till sjöss är skyldiga att ha navigationsljus tända från solnedgång till soluppgång, enligt COLREG (1972 års internationella sjövägsregler) som publicerats i Sjöfartsverkets kungörelse med de internationella sjövägsreglerna m.m. (SJÖFS 1989:15).
Lanternor som installeras ombord på båtar och fartyg ska uppfylla kraven i SJÖFS 1989:15, regel 22 och på dokumentation, enligt bilaga 1.
Sjöfartsverket godtar lanternor som har godkännande från annat EG-land.
Navigationsutrustning
Sjökort för aktuella farvatten
Bör ej vara mer än två år gamla.
Sjötrafikföreskrifter m.m.
Utgiven av Sjöfartsverket. Innehåller allt av värde i fråga om lagstiftning, lanternor och dylikt.
Lod
Ekolodet är ett utmärkt hjälpmedel för navigationen då kurser kan läggas mellan två punkter med speciellt utmärkande djupsiffror.
Övrig utrustning
Ankare med lina/kätting
Minst ett reservankare bör finnas ombord, på en större båt gärna två.
Förtöjningsgods, bogserlina
För att kunna förtöja säkert krävs flera linor av tillräcklig dimension och längd.
Båtshake
Åror, paddel (par)
Även på en stor båt kan man ha nytta av en paddel, bland annat som nödstyrning.
Nautisk utrustning
Kikare
Kompass
(Måste vara devierad för att kunna användas.)
Kommunikationsradio, VHF
GPS
Rundradiomottagare
(För väderrapporter. Skaffa Sjösäkerhetsrådets väderkort med sändningstider för alla väderrapporter i Norden.)
Signalhorn, visselpipa
Lanternor och signalfigurer
(Enligt gällande bestämmelser.)
Kustväder (Utsänds under tiden 1/5 till 31/10.)
Flythjälpmedel
Samtliga ombord ska ha en flytväst.
Flytvästar för fritidsbruk är indelade i tre kategorier: 50 Newton, 100 Newton och 150 Newton. Newton är ett mått på bärförmåga. En människa behöver mellan 20 och 30 Newtons bärighet för att hålla sig flytande. Valet av flytväst är beroende av ett antal faktorer som typ av farvatten, verksamhet, ålder med mera. Den säkraste västen är räddningsvästen. Den finns i både 100N och 150N. Gemensamt för dessa är att de har stor flytkarft kombinerat med en ordentlig krage som håller upp huvudet.
Använd alltid en CE-märkt väst!
Nödutrustning
Sjöfartsverkets rekommendationer till nödutrustning för fritidsbåtar
Brandsläckare i fritidsbåtar enligt SJÖFS 2004:16
Handbrandsläckare med sammanlagd kapacitet om minst 8A/68B krävs i båtar som:
· har utombordsmotor med effekt över 25 kW (34 hk),
· har apparat med öppen låga (spis, värmare, lampa etc),
· har boendeutrymme,
· är längre än 10 meter.
Antalet släckare som behövs beror alltså på båtens utformning och storlek.
Drivankare
Ficklampa
Förbandsartiklar med bruksanvisning
Nödsignaler, röda handbloss, fallskärmsljus
Högst tre år gamla.
Räddningsväst
Ska vara anpassad för det sammanhang den ska användas i, samt ha det europeiska CE-märket.
Tändstickor
Förvaras i vattentätt fodral
Färdplanering
När man är ute på havet i båt måste man alltid vara beredd på oväntade händelser. Även du kan råka ut för något som gör att sjöräddningen kan behöva söka efter dig. Det kan också vara så att anhöriga i land behöver komma i kontakt med dig.
Fyll därför i det här ID-kortet med uppgifter om din båt, utrustning, försäkring och dig själv. Ett foto på båten är också bra att placera på kortets baksida. Se till att informationen finns tillgänglig hos någon anhörig, granne eller liknande. Någon som kan besvara sjöräddningens frågor med hjälp av uppgifterna på ID-kortet.
Sjövägmärken
Varningsmärke
Anger förhållande som kan medföra fara för sjötrafikant.
Kvadratisk, vit med röd bård och svart symbol.
Upplysningsmärke
Informerar eller anvisar sjötrafikant om att t.ex. viss verksamhet förekommer och/eller är tillåten.
Kvadratisk, blå med symbol.
Påbudsmärke
Anger skyldighet för sjötrafikant enligt bestämmelse som utfärdats av behörig myndighet, vanligen med stöd av SjöTF 2 kap.
Kvadratisk, vit med röd bård och svart symbol.
Förbudsmärke
Anger förbud mot viss sjötrafik, verksamhet eller anger fartbegränsning. Märket sätts upp enligt bestämmelse som utfärdats av behörig myndighet, vanligen med stöd av SjöTF 2 kap.
Kvadratisk, vit med röd bård och svart symbol samt en röd snedbom. Fartbegränsning är dock utan snedbom.
Tilläggstavla
Kompletterar övriga märken med uppgifter om begränsad giltighet, ett områdes utsträckning m.m. Hit hör även enslinjetavlor för utmärkning av kabel, rör etc.
Företrädesvis rektangulära med färg efter det märke som det kompletterar.
Prickar & utmärkning
Flytande sjömärken används för att utmärka sidobegränsningen av farleder, naturliga och andra hinder såsom friliggande grund och vrak, andra områden eller förhållanden av betydelse för navigeringen samt nya hinder. Flytande sjömärken är bojar och prickar. De allmänna bestämmelserna kring utprickningssystemet finns i Sjötrafikföreskrifterna som kan köpas hos våra återförsäljare.
Flytande sjömärken indelas i:
lateral (sido) märken
kardinal (väderstrecks) märken
punktmärken
mittledsmärken
specialmärken
nya hinder
|
|
|
|
|
|
|
|
Flytande sjömärken karaktäriseras av en eller fler av följande faktorer: färg, form och topptecken samt ljusets färg och karaktär.
Lateral (sido) utmärkning
Lateralmärken utsättes efter utmärkningens huvudriktning. Denna följer i princip den svenska kusten från Strömstad till Haparanda och i övrigt från sjön in mot hamnarna.
Lateralmärken kännetecknas av:
|
|
Babordsmärke |
Styrbordsmärke |
|
Färg: |
Röd |
Grön |
|
Form: |
Cylindrisk boj (plattboj) isboj eller prick |
Konisk boj (spetsboj) isboj eller prick |
|
Topptecken: |
En röd cylinder |
En grön kon med spetsen uppåt |
|
Ljus: |
Rött av valfri karaktär |
Grönt av valfri karaktär |
|
Reflex: |
Röd i övre delen av märket |
Grön i övre delen av märket |
Kardinal (väderstrecks) utmärkning
Kardinalmärke namnges efter den kvadrant (nord, ost, syd eller väst) i vilken det är placerat i bäring från grundet eller hindret. Märket ska passeras i samma väderstreck som namnet anger.
Ett kardinalmärke kan utmärka en farledsförgrening.
Kardinalmärken kännetecknas av:
|
|
Nord |
Ost |
Syd |
Väst |
|
Färg: |
Svart över gul |
Svart med gult band |
Gult över svart |
Gult med svart band |
|
Topptecken: |
Spetsarna uppåt |
Bas mot bas |
Spetsarna nedåt |
Spets mot spets |
|
Ljus: (Vitt) |
VQ eller Q |
VQ(3) 5s |
VQ(6) LFl 10s |
VQ(9) 10s |
|
Reflex: |
En blå på det svarta fältet och en gul på det gula fältet |
Två blå på det övre svarta fältet |
En gul på det gula fältet och en blå på det svarta fältet |
Två gula på det övre gula fältet |
Punktmärken + Mittledsmärken + Specialmärken + nya hinder
Fel i sjökort
Ett sjökort är ett hjälpmedel vid navigering, men det är inte något exakt precisionsinstrument. Sjökortet kan innehålla avvikelser från verkligheten, vissa ”fel”.
Bland annat ger ritnoggrannheten vid tillverkningen ett punktmedelfel i dessa på ungefär 0,5 mm. Det motsvarar 25 m i verkligheten för ett sjökort i skala 1:50 000. Till detta kommer naturligtvis fel som beror på papperssjökortets ålder. Strandlinjen kan ha förändrats mycket i grunda vikar sedan kartan ritades.
Andra fel kan bero på den generalisering som är en nödvändighet vid kartframställning. Formen på öar har förenklats, företeelser kan ha flyttats från sina rätta positioner för att göra kartbilden läsbar osv.
Papperssjökorten ligger oftast som grund vid framställning av digitala sjökort.
Med GPS/DGPS (differentiell GPS) kan man erhålla bättre positionsnoggrannhet än vad kartmaterialet tillåter. Vid navigering måste det digitala sjökortets fel tas med i beräkningen.
Om olyckan är framme
Om din båt råkar i sjönöd är du i egenskap av befälhavare skyldig att göra allt som står i din makt för att rädda de ombordvarande.
Ring 112 och begär sjöräddningen.
Anträffar du någon som råkat i sjönöd är du skyldig att lämna all hjälp och vara behövlig vid en räddningsinsats, om det kan ske utan allvarlig fara för den egna båten eller de som är ombord.
Ansvar & försäkringar
Som redare - det vill säga båtägare av allt från segelbräda upp till stora fartyg - står du risken att få betala dyrt om du anses vållande till en olycka. Försäkring är en nödvändighet för ett tryggt båtliv.
Ansvarsförsäkring
Ansvarsförsäkring är ett minimum för varje båtägare. En del mindre båtar kan försäkras upp till vissa maxvärden som tillägg till hemförsäkringen, men för större båtar krävs en särskild båtförsäkring där ansvar ingår som en del. Du kan också välja att teckna enbart en ansvarsförsäkring och själv stå för skador på den egna båten.
Båtförsäkring
I en komplett båtförsäkring ingår följande moment:
· sjöskador, till exempel grundstötning, förtöjningsskador, kollision, ombordläggning, stormskador,
· brand,
· stöld och skadegörelse,
· skador då båten är upplagd eller transporteras på land,
· båtansvar,
· rättsskydd.
Försäkringen täcker normalt inte t.ex. konstruktionsfel på båten, motorfel, stöld av olåst motor, utrustning som fallit överbord eller slitage.
Olika försäkringsformer
Bolagen erbjuder olika försäkringsformer. Skillnaden mellan de olika formerna ligger i beräkningen av självrisken. De flesta bolag ger rabatt på premien om du har förarbevis.
Det finns vissa försäkringsbolag som väljer att inte försäkra de båtar som enligt lag ska vara CE-märkta men inte är det. Trots att CE-märkningen är en lag är det helt upp till försäkringsbolagen om de vill utforma villkoren för sin försäkring på det här sättet. Det finns flera olika typer av båtförsäkringar, exakt information om vad båtförsäkringen täcker och vilka prissättningar som gäller får du hos respektive försäkringsbolag. En viktig del av din försäkring är också hur ansvaret för person- och sakskador regleras. Om olyckan är framme kan det hända att du blir ansvarig för skador på annans egendom eller personskador – då är det bra att veta vad som gäller.
Stöldbegärliga föremål
I försäkringsbeloppet ingår båttillbehör, medan personliga effekter oftast ersätts till begränsade värden. Kamera, mobiltelefon och tv räknas som personliga effekter och hör till de mest stöldbegärliga föremålen. Tänk därför på att skaffa ett komplement till båtförsäkringen för den här typen av tillhörigheter.
Marknadsvärdet ändras
Tänk också på att marknadsvärdet på båtar ständigt ändras. Följ därför priset på begagnatmarknaden så att din försäkring ligger så nära aktuellt värde som möjligt.
Larm & nödsignaler
Råkar du i en nödsituation till sjöss, använd i första hand egen utrustning eller försök få hjälp av båtar i närheten. Behöver du anlita räddningstjänsten så...
Larma sjöräddningen genom att ringa 112.
Dessutom kan du:
· ropa Mayday, Mayday, Mayday på VHF kanal 16,
· använda optiska signaler, till exempel nödraketer, handbloss eller röksignaler,
· upprepade gånger höja och sänka armarna över huvudet,
· med ljus eller ljud sända tre korta, tre långa, tre korta signaler - SOS,
· i övrigt använda vilka medel som helst för att göra nödsituationen känd.
Du kan alltid öka säkerheten genom att använda telefon och/eller VHF för att få information om väderutsikter eller navigations- varningar. Att ringa hem för att meddela eller lugna anhöriga kan förhindra larm till sjöräddningscentralen.
Assistans
Som medlem i Sjöräddningssällskapet ingår assistans när det gäller bogsering, motorkrångel eller läckage (Trossen).
Medlemskap i Sjöassistans/Stockholmradio innebär motsvarande service.
Tips från sjöräddningen
Lyssna på väderrapporterna. Meddela färdplan till anhöriga vid längre sjöturer, särskilt över öppet hav. Meddela dem som kan bli oroliga, eller underrätta sjöräddningscentralen om du blir väsentligt försenad eller om du ändrar dina färdplaner. Lyssna på rundradio då och då - särskilt P3 och de regionala programmen. eftersom du kan vara efterlyst. Sjöräddningen försöker dock att undvika personbeskrivningar. I stället efterlyser man båten båten. Se till att de hemmavarande kan ge en bra beskrivning av din båt. Båt, jolle, livräddningsmaterial och annan lös utrustning bör vara märkt med båtens namn och hemort och/eller ditt namn och adress. Meddela sjöräddningscentralen om du förlorar något av detta. Det kan förhindra spaningar när larm kommer om upphittat material.
Ring sjöräddningscentralen omedelbart om du får kännedom om en olycka. Tala om egna åtgärder och möjligheter, samt försök att stanna på platsen som kontaktman tills hjälp anländer. Ring sjöräddningscentralen och rådgör med dem om saknar någon på sjön och är orolig. Ett larm till sjöräddningscentralen medför inte automatiskt att efterspaningar sätts igång. Det sker först efter samråd med anmälaren. Använd alltid 112 som larmnummer. Ring inte till enskilda sjöräddningsorgan, eftersom detta kan förorsaka dubbelarbete.
Sänd endast upp röda raketer i fall av nöd. Om du sänt upp nödraketer och fått hjälp av någon annan än sjöräddningen, meddela då sjöräddningscentralen så snabbt du kan. Tala om för medpassagerarna vart färden går och visa dem var säkerhetsutrustningen är placerad och hur den används. Detta gäller särskilt brandsläckare, VHF-radio, räddningsvästar, frälsarkrans, kastlina samt eventuell livflotte.
Kallt vatten
Tänk på att på våra breddgrader är allt vatten kallt vatten, även på sommaren. Det största hotet när man ramlar överbord är den snabba nedkylningen. För dig som vistas på sjön tidig vår och sen höst är det särskilt viktigt att känna till hur kroppen reagerar.
Den första fysiologiska reflexen är att man hyperventilerar. Då kan man råka andas in vatten och det kan bli svårt att parera vågor eller dyka för att ta sig ur en upp- och nedvänd båt. Liksom vinden sänker temperaturen i luften, gör rörligt vatten att avledningen av värme från kroppen går snabbt. Därför ska man undvika att simma, annat än för att ta sig fram till något som flyter.
Nedkylning medför försämrad blodtillförsel till hjärnan, vilket skapar en mental avtrubbning. Man blir passiv, desorienterad och irrationell. Är du ensam ombord, se till att du vidtar alla tänkbara åtgärder för att snabbt kunna ta dig upp i båten igen.
Om du själv plötsligt befinner dig i rollen som räddare i nöden är det viktigt att veta hur du ska ta hand om en person som är nedkyld. En människa som har frossa och skakar har fortfarande en aktiv förmåga att värma upp inifrån. Ta in personen i skydd, ge torra kläder eller en filt. Men var lite försiktig med alltför snabb uppvärmning; i en varm dusch kan blodtrycket plötsligt sjunka och personen svimmar.
Hypotermi inträffar då kroppstemperaturen går under 35 grader. Det finns risk för hjärtfunktionsstörningar. Här handlar det inte om uppvärmning, utan om att avbryta nedkylningen. En människa med hypotermi är trött och förvirrad, har svårt att koordinera rörelser, är okänslig med minskad talförmåga och desorientering. Ser du dessa symptom ska du ovillkorligen se till att personen kommer till sjukhus. I väntan på medicinsk vård ser du till att avbryta nedkylningen genom att ta in personen i skydd, svep in kroppen i filtar, presenningar eller en plastsäck och se till att vederbörande ligger horisontellt, gärna i framstupa sidoläge.
Med en kroppstemperatur under 30 grader inträffar medvetslöshet, muskelstelhet, förstorade pupiller och en mycket långsam hjärtfrekvens. För en lekman är det lätt att uppfatta personen som död. Även om den du drar upp ur vattnet inte andas finns en chans att rädda liv genom hjärt- och lungräddning.
Den som drunknat i kallt vatten kan ofta återupplivas eftersom hjärnan klarar syrebristen bättre i kyla. Men du måste du fortsätta med hjärtmassage och konstgjord andning ända till medicinsk personal tar över.
Hjärtlungräddning
Det behövs ingen utrustning alls: den som ger hjärt-lungräddning blåser in luft med mun mot mun-metoden och använder sina händer för att ge så kallade bröstkompressioner, så att det syresatta blodet kan cirkulera genom kroppen.
Vid drunkning upphör tillförseln av syre till kroppen, vilket snabbt kan leda till bestående hjärnskador. Vid normal kroppstemperatur uppstår sådana skador redan efter ett par minuter, men om man är kraftigt nedkyld efter att ha legat i vattnet klarar sig hjärnan längre. Det är viktigt att påbörja hjärt-lungräddningen så snabbt som möjligt; möjligheten att överleva ökar om man får igång syretillförseln igen.
Man behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att ge basal hjärt-lungräddning, utan man kan lära sig metoden vid någon kurs då man får träna på en speciell docka. Svenska Cardiologföreningen, Företagshälsovården, Röda korset, Svenska Livräddningssällskapet och många andra ordnar sådana kurser.
Kunskap & kompetens
Båtliv blir säkert och trevligt när man kan vara trygg ute på sjön. Den tryggheten skapar vi genom kunskap och kompetens. Förutom kunskap om hur den egna båten fungerar och om hur man navigerar, handlar kompetens också väldigt mycket om förhållningssätt och attityder.
Vi rekommenderar alla fritidsbåtägare att läsa Sjötrafikföreskrifter med mera, en bok som ges ut av Sjöfartsverket och säljs via våra försäljningsombud. I den finns de internationella sjövägsreglerna, sjövägmärken, utmärkning av bojar och prickar, lanternor, säkerhetsutrustning och information om kompetenskrav för fritidsbåtar. Här hittar du också de tio sjövettsreglerna, säkerhetskort vid dykning och en förteckning över morsetecken och signalflaggor.
Utbildningar
För att framföra en fritidsbåt som inte överstiger 12 meters längd och fyra meters bredd krävs ingen särskild utbildning. Men varje förare av en fritidsbåt är underkastad bestämmelserna i sjölagen (1 kap.9§ och 6 kap.2§) där det bland annat föreskrivs att varje båt ska vara bemannad på betryggande sätt och att den förare som brister i gott sjömanskap kan dömas till böter eller till och med fängelse.
Om båten är större än 12*4 meter krävs skepparexamen eller examen från nautisk linje vid sjöbefälsskola eller annan, av Sjöfartsverket bestämd, utbildning.
Nämnden för båtlivsutbildning (NFB):
Låt inte brist på kunskap hindra dina drömmar. Med rätt kunskap öppnas möjligheterna till ett rikare och säkrare båtliv.
Förarintyg
Ger dig grundläggande kunskaper i navigation, sjövett och säkerhet. I utbildningen ingår bland annat praktiskt sjökortsarbete och metoder för navigering, väjningsregler, ljussignaler, sjömanskap och säkerhetstänkande. De flesta försäkringsbolag ger rabatt på båtförsäkringen om du har Förarintyg.
Kustskepparintyg
Fortsättning på Förarintyget. Ger dig fördjupade kunskaper i bland annat navigation, mörkernavigering, missvisning och deviation. Kustskepparintyget ger dig behörighet att framföra fritidsskepp; båtar större än 12*4 meter.
Utsjöskepparintyg
Fortsättning på Kustskepparintyget. Lär dig planera en långresa utmed kontinenterna. Tidvatten, utländska sjökort, tullbestämmelser, floder och kanaler är några av de ämnen som ingår.
Båtmekanikerintyg
Ger dig kunskap att ta hand om din motor och själv lösa många tekniska problem ombord. Utbildningen omfattar utom- och inombordsmotorer, bensin- och dieseldrift, motorns elsystem samt övrig utrustning.
Manöverintyg
En viktig utbildning för dig som har en båt som gör över 25 knop. Ger den kunskap som behövs för att hantera en snabb båt säkert, för dig själv och andra. Trimplan och powertrim, körteknik i hög sjö och genom svall, båtutrustning och personlig utrustning är några av de ämnen som ingår.
Radarintyg för fritidsbåt
För dig som vill kunna navigera i trånga farvatten och vid dålig sikt. Utbildningens mål är att öka kunskapen om användningen av radar i fritidsbåtar och minska risken för olyckor vid radarnavigering. Såväl praktik som teoretiskt prov ingår.
Kanalintyg
Är idag ett krav för att få färdas på de europeiska inre vattenvägarna. Ger kunskap om de speciella sjömärken och signalfigurer som gäller på kanaler. Tillsammans med Förarintyget och båtpraktik ger Kanalintyget behörighet att färdas på de europeiska vattenvägarna.
Seglarintyg 1, 2 och 3
Utbildning i seglingskunskap i tre nivåer. Seglarintyg 1 ger grundläggande kunskaper i segling, terminologi och sjömanskap. Nivå 2 ger fördjupande kunskaper och lär dig att få mer fart på båten och med Seglarintyg 3 kan du "nästan allt".
Radiointyg
Finns i två nivåer. VHF-certifikat (SRC - Short Range Cetificate) krävs för att få använda en VHF-apparat, det säkraste sättet för en fritidsbåtägare att tillkalla hjälp i en nödsituation.
MF- och HF-certifikaten (LRC - Long Range Certificate) ger dig också rätt att använda apparater inom MF- och HF-banden, viktigt för dig som tänker ge dig ut på havet utanför VHF-telefonens räckvidd.
Kursuttagning
Till sjöss styr du efter kompassen. Kompassen är indelad i 360° där nord är 0° eller 360°, ost är 90°, syd är 180° och väst är 270°. Kursen du vill styra tar du ut i sjökortet med hjälp av en linjal och transportör. En kurs (rättvisande kurs, K) är vinkeln mellan meridianen och båtens långskeppslinje.
När du skall styra efter kompass mellan två punkter tar du ut kursen så här: Lägg linjalen mellan A och B på sjökortet, lägg transportören utmed linjalen och förskjut transportören till närmaste meridian. Korset på transportören skall ligga exakt över meridianen. På gradskalan kan nu två kurser avläsas. Eftersom du har ett bestämt mål vet du om du skall gå nordost eller sydväst.
För att du skall kunna navigera mer exakt bör du efterhand lära dig att räkna med avdrift, missvisning och deviation. Det är för långt att gå in på här, det lär du dig när du tar ditt förarintyg.
Sjötermer
|
Ankare |
- |
En tyngd som sänks till botten för att båten ska ligga still. |
|
Babord |
- |
Båtens vänstra sida när du står vänd mot fören. |
|
Bärga |
- |
Gör man då man hjälper en annan båt som fått motorstopp eller kommit i sjönöd. |
|
Centerbord |
- |
Justerbar köl. |
|
Distans |
- |
Kallas avstånden till sjöss. En nautisk mil (en s.k. distansminut) är 1852 meter. |
|
Fender |
- |
Ett skydd av plast eller gummi som man hänger på båten. |
|
Fock |
- |
Ett försegel. Ett försegel som når bakom masten kallas genua. |
|
Fribord |
- |
Båtens sida. |
|
Förtöja |
- |
Att "göra fast" en båt. |
|
Gast |
- |
En besättningsmedlem som hjälper till ombord. |
|
Gira |
- |
Att svänga undan med båten. |
|
Hala ner |
- |
Att ta ner t ex segel eller flagg. |
|
Jolle |
- |
En mindre båt, typ roddbåt, som kan släpas efter båten. |
|
Knop |
- |
Farten på sjön mäts i knop. En knop är en distansminut per timme. |
|
Kurs |
- |
Den färdriktning båten har. |
|
Köl |
- |
Båtens botten. |
|
Lovart |
- |
Den sidan vinden kommer ifrån. |
|
Loggbok |
- |
Den dagbok man skriver i då man är ombord. |
|
Lanternor |
- |
Lampor som man måste ha tända under mörker. |
|
Navigera |
- |
Att söka rätt kurs och hålla reda på var man befinner sig. Det gör man med hjälp av sjökort och kompass. |
|
Ombord |
- |
Säger man om allt som befinner sig i och på båten. |
|
Position |
- |
Den plats på sjön där båten befinner sig. |
|
Reling |
- |
Kanten mellan båtens sida och däck. |
|
Rigg |
- |
Ett gemensamt namn för mast, vant, stag, spridare och alla delar som behövs för att sätta segel. |
|
Rorkult |
- |
Pinnen eller tvärslån som man vrider rodret med. |
|
Sjökort |
- |
En karta för sjöbruk som visar vattendjup, utprickning m m. |
|
Styrbord |
- |
Båtens högra sida när du står vänd mot fören. |
|
Tågvirke |
- |
Gemensam benämning på alla de linor av olika storlek som används ombord. |
|
Vindhastighet |
- |
Mäts oftast i meter per sekund, m/s (sekundmeter). |
|
Vindöga |
- |
Vindriktningen |
|
Ända |
- |
Kallas den yttersta delen av en tamp, lina, rep eller tågvirke. |
|
VHF |
- |
Står för Very High Frequency. VHF är det tryggaste radiokommunikationshjälpmedlet. |
Behörighetskrav
För att framföra en fritidsbåt som inte överstiger 12 meters längd och fyra meters bredd krävs ingen särskild utbildning.
Den som framför en fritidsbåt, oavsett storlek, är alltid skyldig att se till att båten är sjövärdig och att den framförs på ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap.
Att köpa båt
Funderar du på att köpa båt?
Att köpa båt är en stor investering som lätt kan leda till oförutsedda utgifter om du inte innan köpet tar reda på vad som gäller. Tänk på att du, enligt godtrosförvärvslägen har undersökningsplikt.
Läs om bristfälliga produkter som Sjöfartsinspektionen har upptäckt vid marknadskontroller.
Vägledning för konsumenter
Här får du svar på många frågor som bl.a. hur man kontrollerar om en båt är CE-märkt, hur man registrerar en båt, hur man kontrollerar om en båt är stulen samt vilka lagar som kan vara väsentliga för just dig.
Köp inte en efterlyst eller stulen båt
När du köper en båt eller motor så ska du alltid kontrollera att den inte är efterlyst som stulen. I första hand är det Polisen och Larmtjänst du kan vända dig till när det gäller att kontrollera om en båt är efterlyst. Men även försäkringsbolagen och en och annan "båtwebb" har den typen av information.
Tänk på...
· att den 1 juli 2003 ändrades Godtrosförvärvslagen; du kan inte längre hävda att du köpt en stulen båt eller båtmotor i god tro och få behålla den - ägaren har rätt att få tillbaka den.
· att kontrollera ägaren och flera ägarled bakåt om det är möjligt. Stämmer säljarens namn och adress?
· att märka din båt och motor tydligt.
Besiktiga båten
Många köp görs upp privatpersoner emellan. Då är det bra att be en expert om hjälp, speciellt om det är fråga om en större och dyrare båt.
En båtbesiktningsman är en person med stor erfarenhet från tillverkning, reparation och handhavande av olika typer av båtar. Besiktningsmannen kartlägger och granskar båtens skick vid försäljningstidpunkten. Om man upptäcker brister eller fel hos båten noteras detta i ett besiktningsprotokoll.
Om det blir anmärkningar i besiktningsprotokollet kan det sedan ligga till grund för en uppskattning av eventuella kostnader för att reparera båten till sjövärdigt skick. Detta kan bespara både köparen och säljaren tråkiga och ofta svåra efterräkningar.
En förteckning över auktoriserade båtbesiktningsmän hittar du hos Båtbesiktningsmännens Riksförening.
Kontrollera CE-märkning Den 16 juni 1998 blev det lag på att alla fritidsbåtar från 2,5 m – 24 m ska vara CE-märkta. Detta innebär att alla nya och importerade fritidsbåtar ska vara provade och CE-märkta av tillverkaren eller importören. Undantagna är de båtar som fanns på marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) innan kraven om CE-märkning blev tvingande. Att en produkt är CE-märkt betyder att den som har ansvaret för CE-märkningen garanterar att produkten uppfyller EU:s grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav. Utan CE-märket får produkten inte släppas ut på EES:s marknaden.
Viktiga handlingar
Du som ska köpa en båt som ska vara CE-märkt bör kontrollera att den är CE-märkt och att du vid köpet får med två viktiga handlingar, nämligen ”Försäkran om överensstämmelse” och ”Båtens instruktionsbok”. Dessa handlingar, som ska vara på svenska, är säljaren skyldig att tillhandahålla.
Tillverkarskylt
Båten ska också vara försedd med en tillverkarskylt. Skylten visar vem som är tillverkare, båtens modell, den konstruktionskategori båten är provad efter och max tillåtet personantal. CE-märket ska också finnas på skylten.
Import utanför EES
En båt från ett land utanför EES ska också den vara CE-märkt om den importerades den 16 juni 1998 eller därefter. Om båten importerades före detta datum behöver den inte vara CE-märkt. Då bör man som köpare kräva att få se ett dokument som styrker detta. Det kan t.ex. vara en tullhandling, försäkringsbrev, båtplatskvitto eller liknande.
Checklistan
När du köper en fritidsbåt som ska vara CE-märkt finns det vissa saker som du enkelt kan kontrollera själv. Ladda hem en checklista!
Båtens identifikationsnummer (CIN-kod ”Craft Identification Number”)
Båtar som är CE-märkta ska ha ett skrovidentifikationsnummer, en CIN-kod. Numret är angivet på båtens styrbordssida (högra sidan) i aktern, under relingslisten. CIN-koden visar när, var och av vem båten är byggd. Samma kod ska även finnas på ett dolt ställe i båten. Koden ska bestå av 14 tecken och kan se ut på följande sätt: SE-ABCABOT1C001. Båtar som har importerats till Sverige och CE-märkts i efterhand av importören har en kod som börjar på SE-IMP. Om båten blir stulen kan det underlätta för polisen om man har CIN-koden tillgänglig.
Mer information om CE-märkning på fritidsbåtar kan du läsa under länken Båtliv/CE-märkning.
Registrera båten – Försäkra båten – Granska köpekontraktet – Konsumenträtt – Lagstiftning -
Båtsportkort
Båtsportkortet är sjökort i mindre format för båtlivet. Varje serie omfattar 13-24 blad, med tryck på båda sidor. Innehållet är detsamma som i ordinarie sjökort kompletterat med information om naturreservat, fågel och sälskyddsområden.
Båtsportkorten genomgår nu en omarbetning och får ett nytt mindre format. De nya serierna är numera indelade med sidnummer med tydlig hänvisning till nästa sida samt ett utdrag ur Kort 1 som beskriver de vanligaste symbolerna i sjökorten. Båtsportkorten är ringbundna och finns även i en plastlaminerad version.
Källor: Naturvårdsverket, Sjöfartsverket
